Vitriolförgiftning


Grå ren besvikelse. (Obs! bild inte från idag men ansiktsuttrucket stämmer ändock så väl)

Vitriolförgiftning, eller bitterhet, såsom Paulo Coelho skrivit om i sin bok "Veronika bestämmer sig för att dö". Åh vad den är bra. Nu till saken. Det snöar ute. Har världen ramlat uppochned? Ja, jag tror så bestämt. Någon har skakat om den där kulan ordentligt och det snöar igen. Jag hatar det.

Därav besvikelsen. (Delvis)

Jag som tänkte gå ut på en promenad innan frukost! Det blev inte av... men jag ska iallafall äta frukostbuffé, så då känns det lite bättre. Jag ska äta så mycket gott, älskar frukost, det är det bästa som finns och särskilt en dag som den här. Och tur att jag är hungrig, det underlättar ätandet. Logiskt?

Åh jag som skulle springa ikväll, var så laddad! Min powerwalk igår kväll övergick i löpning och det var så skönt att känna endorfinerna frigöras i min kropp. Nej, dessa några vita kalla flingor får inte sänka min dag, det finns det annat som redan gör...

S l u t a  t ä n k  p å  d e t  h e l a  t i d e n

Design

Jag har ändrat designen helt och hållet, eftersom jag inte ska sakna och älta mer.

Till något annat att gömma mig bakom.


Lämna gärna en åsikt.
(anonym om så vill)
Jag ska ändra färg på rubrikraderna också. Senare.

En evig väntan


Igår...

Jag ska sluta sakna och älta, jag ska låta det försvinna.

Känslor jag gömmer mig


Känslor jag vill ha sagt till dig, om du var här och min att ta tillbaka. Glömma det som varit börja om.
Om man kunde kasta bort allt dåligt, bara bort. Förlåta det som förlåtas bör och få må bra igen med dig.

...

Jag ska försöka sova redan och lyckas jag är det ett under.

Godnatt alla som jag älskar.
Föräldrar och systrar.
Godnatt, det är ett under om jag kan få blunda nu.

Som på rosa moln och mjukt få sova. Drömma snällt och vara bra, vara. "bara vara".

För att dölja vad det är jag egentligen känner sorg över



Jag sörjer mitt numer gamla nya täcke som blivit för varmt, så jag har nu mitt gamla gamla täcke igen.

Men då försöker vi se det positiva i det... Som betyder att det blivit vår och jag inte längre kan ha mitt varma, fina, fluffiga, mjuka täcke och tar mitt kalla, fula, platta och ja, gamla täcke istället.
(eller så svettas jag kolosalt om nätterna pga. vet inte saltbrist? ångest? ren äcklighet?)

Vi kan ju låtsas att det är Paris





Jag, stadshuset, skylt (sorgliga träd utan löv.), Becca.


Fyra bilder från idag. Dessutom är de tagna precis efter varandra, wow. Den första hos mig då, och de tre följande bredvid torget. Jag kidnappade Becca efter jobbet och tog med henne till hm där vi shoppade lite. Jag köpte även en ansiktsmask från märket the body shop, åhlens, helt organisk (nästan iallafall), som jag ska prova ikväll!!!!

Nu har jag ätit tomatsoppa och ska plugga lite ordförståelse.
Jag har huvudvärk men det är inte konstigt då jag sover och spänner ihop käkarna. Samt, - samt att jag under tiden jag sover, har jag konstaterat, hjälper till med handen och spänner ihop käkarna, liksom trycker upp underkäken. Ännu mer! Så jag får väl skylla mig själv kan man säga.
Dessutom dricker jag kaffe och te mängdvis motsvarande den mängd jag dricker vatten. Så jag är förmodligen dehydrerad och vad händer då? JO vid uttorkning stiger natriumhalten i kroppen och därmed sjunker kaliumhalten, eftersom de kompenserar varandra likt en gammaldags våg. Dvs. genom natriumkaliumpumpen. Och vad händer då? JO kroppen samlar på sig vätska. Natrium drar till sig vatten, förenklat. Jag får ödem och sen får jag hjärtsvikt och sen dör jag!!!!!!
Nejdå, men teoretiskt sätt kan det gå så långt...

När du inte vill vara med mig annat än i mina drömmar


Små katter, kattungar, kattbäbisar. Egentligen skulle jag haft en bild på Nala. Fina Nala.

Ljudet av små tassar, som smyger på natten för att inte väcka den som sover, om jag sover. Ljudet av en katt som spinner, när jag klappar och du tröstar. Ljudet av... någon mer än jag i lägenheten, en vän. En liten grå, mjuk kattbäbis skulle få bo här hos mig, och i symbios skulle vi ge varandra vad vi behöver som mest.

Mellanrum


Jag ser tröttare ut än vad jag är, fast jag är rättså trött också iochförsig. (Som inte är ett ord jag vet.)


Jag försöker utveckla min ordkunskap så jag kan samla poäng på högskoleprovet. Om det går bra det vet jag inte. Imorgon ska jag inte dricka kaffe tror jag. Fast det kommer jag nog vilja ha ändå när jag sitter på bibblan. Har jag blivit kaffeberoene!?

Det är så mycket jag måste göra, så mycket jag måste tänka på. Bestämma mig för. Men jag kan inte...

Som om vi inte kände varandra




Så, lite gladare på sista bilden.


I förrgår fyllde jag år och är nu hela 22 år gammal.

Det var första gången jag inte vaknade av sång och istället vaknade jag som vanligt, eller faktiskt innan som att jag vore spänd, av mina väckarklockor. Jag har två för annars tar jag mig inte upp, vilket händer ibland ändå, att jag inte tar mig upp...

Födelsedagen blev bättre med tiden, bortsett från lite magont på kvällen. Matkoma och magnerver.

Det var som vilken dag som helst egentligen, men med presenter och (o)personliga facebookhälsningar.
Och då är det en specfik jag förväntat mig en annan hälsningsform utav. Men jag ger ändå mitt tack!

Sådant som gömmer sig bakom


...fina blommor bara.

Jag cyklade hundra minuter nu ikväll, vet inte riktigt vart energin kom från, men det var skönt.

Prioriteringar


Bild från 2007, pappa är fotografen. Det är sommar och det är västkust. Orolig blick.


Det är jättefint väder ute och jag vill ta en långpromenad, men vart ska jag gå? Bibblan såklart. Jag är så besviken på mig själv att jag inte pluggat till högskoleprovet ännu. Vill jag bli läkare är det så jag måste ta mig in, när jag inte har 22,0 utan 20,8 i betygssnitt. Det går och det handlar om prioriteringar.

Jag får skylla mig själv. Jag vill sparka mig själv i ansiktet för jag är så dålig! Det blir femte gången jag ska göra högskoleprovet och jag har ännu inte fått ett resultat bra nog värt att nämna.

Usch. Jag står inte högt hos mig själv nu. Kaffe, cola zero och ordkunskap härnäst!

Det är så grått, som det alltid ska vara, så är det grått.


Kaffesugen eller i behov av energi.  

Jag blir så trött på att jag är så dålig som inte fixar labrapporterna. Det är för mycket fysik i dem, med grafer och sån skit, jag vill ha ren kemi för annars kan jag inte... Det är ren kemi jag tycker om.

Men det är inte förrän imorgon jag ska ta tag i dem. Nu vet jag inte vad jag ska göra.
Jag tror jag tar en promenad på den nykomna snön - fy fan.
Om jag hälsar på syster på hennes jobb kan jag sno kaffe där, det är bra, det ska jag göra nu.

Ikväll ska jag cykla på träningscykeln. 90 minuter, inte mindre, gärna mer.

Promenera i hundratals minuter


Solen skiner in, skiner in i ögonen och värmer mig.

Jag promenerar för att rensa tankarna,
och gömma mig från de som jag ältar.
Då ska ni inte få plåga mig,
då ska ni inte få förstöra mig.

Snart ska jag börja springa också, jag ska springa iväg från er. Utan att se bakåt.


Jag ska följa med pappa och springa (pappa om du vill får du köpa nya springskor till mig, så kan vi springa tillsammans, eller så kan du få en hare att jaga för jag springer nog fortare än dig när jag kommer igång igen ;) ). Och förresten grattis på födelsedagen. Tack för god mat.

Som när man tittar ned och inte vet


Jag har ingenting att säga. Egentligen har jag mycket jag borde säga, men det känns försent.

Jag vet inte vad jag ska göra när jag inte pluggar.

Jag borde göra något åt det, och åt allt annat, men det är så mycket jag borde.
Det går inte en dag utan att jag tänker på det, på så mycket.

RSS 2.0